Alltsa, jag sitter i ett land där de inte har a pa tangentborden, och ett land där allt är platt. Imorgon bär det av mot Sverige och det var väl bra det. Meningen var att vi skulle ha gjort Wieze den här helgen, men nu blev det inte sa, sa istället aker jag hem sa att jag ev kan komma tillbaka till Salzburg. Well, jag känner mig nügorlunda busy och undrar lite langsamt om vad som betecknar ett normalt liv. Sen i september har jag varit i schweiz, Ryssland, Holland, Schweiz, Sverige, USA, Österrike, Holland och nu tva manader senare ska jag ta mig tillbaka till Sverige allsta, innan det blir en ny runda med Holland, Österrike, Holland/Sverige eller USA, eller alltihop--- gaaah. Nog för att jag alltid har varit nagot av en vagabond men det har börjar nästan tära pa mig! Phu! 

Naväl. Tävlingen i Wien gick halvt om halvt, lite stolpe ut för det mesta och underlaget var verkligen inte det bästa vilket gjorde att Chicken inte gick och vann som han hade kunnat göra. Jag och Geffe trimmade hästarna tillsammans varje morgon, jag red normalt sett fram eller galopperade av de sista tio minutrarna, men sista tävlingsdagen red jag Chicken helt medans han red Bleeker, sedan sa han helt sonika att jag kunde rida stoet ocksa medans han tog ner Bleeker till stallet. Sa där satt jag och red vidare och han gick hem med hästen. Brukar det liksom inte vara tvärtemot?? Groomen tar hem hästen till stallet och ryttaren rider pü?? Alltsa, den här mannen är sa soft och fantastisk, jag har verkligen försökt att hitta nagot fel pa honom eller vad han gör, men det GAR liksom inte! Flawless Geffe ska han fa heta numera. Idag när vi satt och red pa Atlantica och Cameron nämnde han att "Jag tar nog och klipper en idag" och jag sa att han borde utnyttja mig medans jag ännu är kvar och erbjöd mig därför att klippa. "Nä, jag vill inte göra resten av jobbet, det är trükigt." Haha, ville verkligen ha ett kort pa honom när han klippte, men mitt batteri tog slut innan jag hann göra nat at saken.. När han sedan var klar förvünade han mig ännu mer, han ställde sig och började rykta pü djuret! Klockan 17.15 I mean, WTF? Guldstjärna till honom, 20 günger om! Utan honom hade jag inte kunnat blogga heller, tur att han ärr sa snäll att jag für lüna laptopen. Dessutom fick jag en kaffe och en KinderBueno till lunch, mina kilon jag tappade i Wellington kommer jag snart hitta igen:( Men gott var det.

 Nu ska jag ga och sova. Och packa...faan det glömde jag.. URK.