Har nu varit iväg 3 veckor utan min hund, på väg, i och ifrån Ukraina. Platsen jag var till heter Donetsk och är en stad i världens ände. Sex hela dagar tog det att ta sig dit och lika många dagar hem, i lastbil förstås. Att två av dessa tolv dagar spenderades vid gränsen är ju en annan sak, men jädrar vad långt det var!

Så till själva tävlingen och de två veckor jag faktiskt var där. Helt underbart och galet roligt! Folk som sover i badkar, Arthur som trillar ner i fodertunnan, jag som stoppar slagsmål, Christoph kraschar lastbilen 2 gånger och trillar även ner i diket i Polen... Ja var ska man börja?

St Gallen -  Köln - Dresden - Krakowic - Kiev - Donetsk.

I Köln hann det inte hända så mycket. Nä förlåt, jag bara skojar. Vi hann med att bli försenade och lämna Cassio Rivetti bakom oss, krascha lastbilen vid första utfarten, luftpumpen på Marcels lastbil gick sönder efter 150 m och vi hinner även köra vilse innan första bensinmacken...

I myggfulla Dresden sparkar Amor sig själv på benet i fängelsestallarna och blir halt.. Kul. När vi åker ut från Lesna Wola ridcenter i Krakowic, får Christoph (surprise surprise) problem med att svänga ut och vill då själv gå ut och kolla hur mycket plats han har. Plask, säger det, och så missade han diket. Flipflopsen flyger all världens väg och han drar sig upp ur vattnet... Jag skrattar åt fransmannen som bara säger "Merde" hela tiden och mamma som jag samtidigt har i telefon börjar undra vad jag håller på med.. "Chauffören föll i diket" låter ju inte helt sansat..

Nåja. I och med att jag hade skrivit en f-bannad mängd med ord här, som berättade om hela min vistelse men som försvann innan jag hunnit spara, gör jag denna historien lite kortare.

De 2 veckorna var helt grymma. Helt enkelt, vi hade kul eller hur Paulina??

Lärde känna mycket roligt nytt folk, österrikare som ryssar, litauerer som slovaker, engelsmän som belgare. K-U-L.

Nu ska jag inte tråka ut er, ni hade haft det bra mycket roligare om jag bara kommit ihåg att det finns en *spara*-knapp som man bör trycka på då och då. Ja ja. Foton finns på facebook för allmän åskådan, och en bild säger som sagt mer än tusen ord. ;-)

(snacka om att göra det lätt för sig)..

   seee ya