Hello West Palm Beach, I'm on my way!!

1-0 till mig och Skoda Fabian mot halkbanan! Vi fick inte köra vår egen Volvo V60 ju, så jag var lite nervös över att behöva byta bil. Men det gick faktiskt awesome, phu!

Körlektionerna efteråt gick också väldigt bra och N var imponerad över min förmåga att bytatillbakabil-känslan:) 

   Wishful thinking?

Nåväl. Mer än det har typ inte hänt de här senaste dagarna. Jag väntar med spänning på om det pluppar ner en WPB-biljett här i mail-lådan snart, kan inte slappna av innan jag har den! (Läs WPB, inte Miami!) Håll tummarna! 

Just ja, trevligt att träffa Fia igen och ännu mysigare att hänga med B igen! Vänner är bland det bästa som finns!

   Dream coming true?

Imorgon klockan sju ska N hämta upp mig här hemma så ska jag köra dubbelpass gånger två på förmiddagen, så det är nog bäst att jag läser igenom avsnitten vi ska köra! Godnatt och skepp o'hoj!

Paulina påminde mig om nåt jag tyvärr har glömt referera från, och det är ju när vi vann nationshoppningen i Drammen tidigare i år! En enda gång har jag vunnit en nationshoppning och det blev naturligtvis ironiskt nog den sista jag gjorde! Helt fantastiskt, jag kommer fortfarande ihåg känslan när Tuca gick över mållinjen och hela Schweiz började hoppa och kramas (schweizarna är mycket lugna och kalla av sig normalt!). Eller när jag ringde Paulina och hon inte fattade att vi vunnit "Vi vann vi vann vi vann!" :D hjälpte tydligen inte till med informationstagandet.

http://www.hpnett.no/index.php?Site=ShowResultList&competitionRankingId=97219

La Toya <3

Amor som nu är såld vann ju derbyt också, med hela 22 sekunder för C och Classic:D

http://www.hpnett.no/index.php?Site=ShowResultList&competitionRankingId=97170

Min första tävling med Tuca i Modena 2010

Imorgon är det en hektiskt måndag igen. --->>> Först två hektiska körlektioner med hjärtat i halsgropen och sen fyra timmar teori (riksettan..urk). Håll tummarna att körkortseländet är värt besväret!

Så efter nån veckas tid är jag nu tillbaka. Det var inte meningen att låta er vänta men flytt till Sverige tog sin rimliga tid. Lägg därefter på körkortstagande med intensivkurs så förstår ni dilemmat. Körkortet då? Nåja, jag är inte ett hopplöst fall och jag har redan kört på vägen ut mot industriområdet och Malmslättsvägen med manuell bil, vilket är quite awesome för det är stora vägar med massa korsningar och trafik. Jag är så glad över att ha valt just denna körskola, bättre kunde jag inte ha fått! Sen utanför det har jag dessutom hunnits med att placeras i ett fack där jag skulle förakta 'Svensson-livet', vilket alla som känner mig väl vet att jag är en av de som faktiskt INTE 'föraktar' eller 'ser ner' på det. Jag bara inte ÄR sån själv. Är det nåt fel med att vilja bo utomlands eller bara tycka bankväsendet i Sverige är undermåligt?  Jag kommer dock iallafall sakna svensk matkultur när jag flyttar! A min vän, låt oss gå en massa på Ikea - snälla säg att det finns nåt iallafall i närheten?! Mitt körkort ska bara fixas. Imorgon är det plugg och ensamma promenader med hund som står på 'att göra'-listan. Fia ska träffas nästa vecka och B en massa. (Det kallas inte att fly, det kallas att vara social;)) I'm on it!

Saknar mamma.

Ligger och myser med hunden i ett försök att förtränga det här med att packa, städa, skriva ut mig ur Schweiz, ta mig in till stan, avanmäla försäkring osv osv. Vaknade för en timma sen men har liksom inte lyckats tagit mig upp än. Bah. Jag kan nog iallafall som det ser ut nu glädjas åt the states. För det verkar bli av! Samtidigt är jag ledsen över G men kan väl inte göra hela sitt liv till en välgörenhet bara för att man tycker om folk? Isåfall borde jag bott hemma hela förra året och det gjorde jag ju inte. Nå. Off we go! ( Jag lovar, jag SKA masa mig upp och ta tag i det jobbiga!) Bara fem minuter till?

Usch. Jag har varit helt kall innan, till och med när jag sa hejdå till Vera igår, men idag när jag och Ceasar promenerade runt i stan efter veterinärbesöket insåg jag att jag faktiskt FLYTTAR, jag menar försvinner, från St Gallen och Schweiz på lördag. Alltså, det är inte bara en semester jag ska på, utan jag lämnar detta fantastiska landet och alla mina vänner bakom mig. Jag hade till och med darriga ben när jag steg av bussen och traskade mot stallet över floden. One of the last times.. Wow.

Svårt att greppa? Hell yeah.

Om jag ska vara ärlig så vet jag inte om det var Ryssland som var så fantastiskt eller om det var människorna runt om som gjorde det så bra som det var. Jag vet bara att det var en av mina bästa tävlingar någonsin och att jag inte riktigt vet var jag ska börja.

Resan hit och dit var ju lite lång, nåt annat ska man inte påstå. Först ta ett nio-timmarståg till Geffe borta i Holland, sen vila fyra timmar innan vi gav oss ut på första etappen till Poznan, där vi var ca 12 timmar senare. Poznan var ju fint och så men jag kunde inte riktigt se var nationshoppningsstatusen förelåg. Geffe sov lite innan vi red ut djuren, han på Ch och jag på At. Det var ju tur att det var han som tog hingsten för han bockade och hade sig och jag satt tryggt där på madame och kollade på;)

 Till Poznan kom också I och T, och vi fyra hade filmkväll inne hos I. Sen var det läggdags och tid att ladda batterierna för morgondagen. Etapp 2 tog oss till ett av de mest fantastiska stallen jag sett, 'in the middle of Norway' som vissa kallade det (läs Bartek), men som egentligen låg i Polen nära gränsen till Litauen. Där stannade vi över natten och var på g igen redan tidig onsdagmorgon. Onsdagen bestod alltså av att köra igenom ett obrukat Litauen och att hänga på gränsen till Ryssland i tre timmar innan vi finally kom fram till ehm, vackra Chernyakhovsk. Tävlingsplatsen i sig själv var ju helt grymt vacker, ett gammalt stuteri med anor från jag vet inte när, med permanenta boxar och lastbilsparkering precis utanför. Allt på asfalt, we like! (Om det är någon som undrar, så blev jag väldigt glad över asfalten då jag under denna resa upptäckt att i alla fall Polen verkar gilla sand på sina anläggningar.)

Nå. Jag har aldrig varit med om liknande från mina tidigare ryttare, Geffe är totally outstanding! Den mannen hjälpte till med allt vid urpackningen och han mockade dessutom lastbilen själv. Wow! Gilla skarpt! Sen pluggade han in elen åt mig (even more wow!). All heder åt Geffe!

Sen då undrar ni kanske? Tja, veckan förflöt på med lite vinst, placeringar och konstigt nog väldigt lite vodka! Tror det var Henk och Bartek som lyckades 'dare me' till att ta en shot, men annars höll vi oss väldigt sofistikerade! Vi gick och åt rysk mat, tog ett glas vin eller öl och sen la vi oss för att titta på film de flesta kvällar. En kväll tittade vi på skräcken "1408", clever;) Jag undrar om Geffe o I har några trumhinnor kvar. Som Geffe sa; " Jag blir ju mer rädd för dig än för filmen!" Jamen förlåt då att jag är lite lättskrämd haha:) (och till detta ska nämnas att filmen egentligen inte var sååå läskig, det var bara jag som skrämde upp mig själv hela tiden!)

Ch den duktiga vann stora klassen på fredagen, och var tvåa i stora på lördagen. Fantastisk form! Det gröna stoet gjorde också helt ok ifrån sig, ett ner i nästan varje klass men var också sjua i stora klassen på fredagen. Våra förväntningar (läs mina) var höga inför Grand Prixen och jag såg fram emot ännu ett rött täcke! Well well. Vi fick tyvärr inte med nån GP-vinst hem då det råkade vara ett OS-kval den klassen, så Frank släpade ut stora vattenmattan och Ch sa 'no no man, den säsongen är över, I won't do it. I alla fall om jag inte får titta på den en gång först.' Så var den GPn över men vi var i alla fall förberedda. Hästen hoppade hus men vad gör det när den inte ville hoppa konstgjord vattenpöl.

   (Bild från whatever annan tävling)

  Jaja humöret var ändå på topp när vi körde hemåt. Jag fixade papperena vid gränsen så Geffe kunde vila, och jag var först klar men I och T var klara sist så jag och Geffe övervägde ett tag om vi skulle köra ifrån dem men i slutändan väntade vi. Stannade i ett amazing stall igen (whats up with Poland and nice stables?!) och stannade där ett par fyra timmar innan vi for vidare. Eh ja just ja.. glömde bort vår puttning av en liten grå polackbil i mitten av Warszawa. Vi såg henne liksom inte, lastbilen är så hög och hon kom in från höger och tja, det slutade med att vi puttade henne i typ 20 meter innan vi upptäckte varför det stank av bränt gummi och varför det gick lite trögare än normalt. Haha - jag har aldrig sett Geffe ens i närheten av arg eller upprörd, men nu sa han till och med 'blöde kuh' om kvinnan i lilla grå. :D Hihi det var kul.

Vi var hemma hos Puckisarna tidig tisdag morgon, så jag sov till tio, sen tog jag och R oss bort till S för att dricka kaffe, R red och jag cyklade. Stannade där ett tag för skvaller (haha ni schweizare, nu vet jag allt om er:P) och sen tog jag mig tillbaka till stallet igen och gjorde lite hästar åt Geffe. Därefter red jag ut Ch på som Geffe kallade det "abschiedstur" och hjälpte R att bygga bana. Sen hängde jag lite mer med S och R innan jag gick och packade klart. Det var nästan sorgligt att säga hejdå till Geffe, han till och med följde mig in på perrongen och tja, jag är ju så snyftig av mig, men det var lugnt. :D Har känt mig så hemma i hans sällskap, like that's how it should be! Den som tar det jobbet kommer ha det awesome.

Well well ni får hålla händer o fötter för mig och Ceasar, jag vill gärna kunna boka en USA-biljett till den 10 oktober så hjälp mig är ni snälla! Puss på er alla, nu väntar mexikansk mat med Vera! :D

Skulle bara tala om att jag är sååå excited över att åka till Ryssland. :D speciellt med bara två hästar varav den ena är min gamle vän Chicen. Först väntar bara en tågresa på sisådär nio timmar och fem byten... Mindre kul! Weell well off I go!

(Skulle kanske våga säga att jag bloggar från Ryssland, men vem vet hur långt utvecklingen där är kommen:P? Nä förlåt, jag ska inte vara fördomsfull mot ex-Sovjet för det får jag nog äta upp isåfall!)