Hellooo i stugan! Jag är tillbaka i etern än en gång! Nu har min vida vy växlat från vackra men väldigt torra, trevliga norra Kalifornien till ett betydligt sydligare klimat, älskade Florida! Jag och Robban och Cesi landade i torsdags på FLL efter fyra veckor on the road i Del Mar (San Diego), Los Angeles och Las Vegas. I LA hände det mest exciting att Tommy hoppade på min fot och jag tror att jag bröt den, men när jag xrayade den i Las Vegas var den enligt de läkarna inte bruten men den är fortfarande varken bra eller mindre svullen så jag vet faktiskt inte alls vad som händer därnere. På alla dessa västkusttävlingar har jag alltid Linda som häng, och annars vet jag inte riktigt vad vi gjort. Köpt klockor, ätit milkshakes, kört vilse och ummmm svettats. Det var varmt i LA! Jag hade ett par pumpor som jag släpade med mig på alla dessa tävlingar i hopp om att få karva dem, men jag hittade aldrig en kniv och inte heller en medbrottsling. Nu när jag packade till Florida ville jag verkligen ta med de ner för att slutords mitt uppdrag, men båda (vad är oddsen?!) hade blivit lite malätna!! OMG!! Så jag var tvungen att slänga dem... The end of the pumpkins.

Som sagt, nu sitter jag i Wellington och njuter. Veckan som gått har varit fylld med aktiviteter och happenings och imorgon är det Thanksgiving som ska firas , gulligaste Ceasar höll på att hoppa ur bilen av glädje när han såg Ida, och jag har ett hem slash hus igen och värme och palmer och värme och palmer och värme och palmer och vänta nu, VÄRME OCH PALMER!

Jag har två hästapojkar med mig, Spring och Leo. De njuter av att bara vara två som blir ompysslade och gräsade och bortskämda.

Det enda som saknas mig är min dum dummare halva. Min högra hand. Min högersida av Twixen. Siamesen. Tankeläsaren. DEN MÄNNISKAN.
Anneli jag saknar dig. Kom tillbaka till mig. Och till Ceasar.