Åh jisses vad tiden har gått! Vi kom hem från Kanada i måndags och det är ju nästan en vecka sen. Nåväl. Att åka upp till Vancouver var ju himla trevligt. Norra Kalifornien blir bara vackrare och vackrare ju högre upp man kommer. Vi åkte interstate 5 hela vägen upp och passerade därmed Shasta Lake och Mt Shasta som båda var HELT gudomligt vackra. Asså, jag hade ju kanske inte velat bo där ute i vildmarken helt permanent men en sommarstuga skulle inte sitta fel! Efter sisådär tio timmar hade vi tagit oss igenom nästan hela Oregon också och då skulle vi vila över natten. Urlastning av pållarna på ett himla vackert ställe i Wilsonville, och hästarna fann sig snabbt tillrätta. Lite mash och febermätning och sen blev det mat på puben McMenamins. Tog in på Best Western ett par timmar och sen var vi på väg igen vid 04.30 på morgonen. Mot Kanada!
Portland passerades och även Seattle kördes rakt igenom. Då började jag känna lite nervositet inför en av alla fruktad gräns, den kanadensiska! Nitiska och otäcka gubbar är de, nästan värre än amerikanarna!
In kom jag som tur var och snart bombarderade jag Anneli med sms om hur nära jag var och hur snart jag skulle vara på plats. Och till slut, Thunderbird Showpark välkomnade oss med sol och värme och fina boxar, så vi lastade ur ponnyerna och gjorde oss hemmastadda med europeisk uppsättning och mycket spån. Sen var måndagen nästan slut och vi åkte hem och beställde pizza som vi delade med Anneli på hotellet. Hur himla grymt var det inte att ha henne två våningar upp och två stallgångar bort i en hel vecka!? Tyvärr flög veckan alldeles för fort förbi och Angel/Ms Floater-hänget måste fortsätta inom en snar framtid!! Delad glädje är dubbel glädje och life is nothing without your friends! Lär er det kids!

Pållahästarna skuttade runt väldans fint hela veckan, Grac var placerad 4 i världscupen och 8 i Grand Prixen, Leo hoppade en träningshoppning där han blev 10 och i världscupen slutade han 5! Atti var oplacerad första dagen men sedan var han 8 i en 140 och han måste blivit placerat första dagen nu när jag tänker på det för vi fick med oss en 7-plats rosett hem också? Det regnade lite (läs: apmycket) under de första tävlingsdagarna och jag upptäckte att min rosa regnjacka inte alls är en regnjacka.

En kväll åkte vi in till Vancouver och trodde oss få se en trevlig stad trots regnet som öste ner. Pah! Pajkastning på det! Not to recommend!!! Ni vill inte veta vad för typer som sprang runt på gatorna eller vad de gjorde. Det kändes som om vi hamnat i ett parallellt universum där 80-talet var inne igen och alla medborgare gått på meth lite för länge eller blivit utsläppta ur jordens alla olika psykhus för att sedan samlas på gatorna i Vancouver, sjunga för sig själva, deala lite droger, vagga hit eller vagga dit, snorta lite eller bara vara inne i sin egen värld. Omg jag ska aldrig åka in dit igen!
IKEA på vägen hem var däremot mycket trevligare! Hipp Hurra för svensk design! Än en gång, trots regnet lol..

Bion Hangover 3 var ju himla trevlig ända tills jag fick nån typ av matförgiftning och missade sista halvtimmen för att jag tyckte "krama-främmande-toa-på-biosalongen" var en trevligare tillställning. Sen behöver vi inte prata mer om det men allt som gått in i munnen under dagen kom upp och sa hej än en gång. Jättetrevligt. Not. Morgonen därpå fick À göra det mesta av morgonsysslorna för jag var lite weak och hade inga krafter kvar. Som tur var gick det över till världscupen och solen tittade också fram! Grac hoppade som en gudinna och hade helt klart vunnit om inte miss patrona missat lite på hinder nummer 6 där en bom föll till min stora besvikelse.
Sen var det bara att packa ihop och lördagkvällen ägnades åt en trevlig kväll med Angel och "Packet" på Browns. Nästa morgon fick hästarna hoppa på Taylors truck igen och vi tog oss snabbt till gränsen aka min mardrömsgräns. För nu är det så, att även om man är fine och legal i USA som jag är så kan fel gränssnubbe vara det största pain in the a** och sätta ett helt träd i ditt rullande hjul. Klart som jultomten att jag fick en sån. Efter en timma av interrogating mig så lät han mig till slut igenom. Phu! Vilken jäkla tur.

Vägen hem fick ett stopp i Wilsonville igen och vägen var lika vacker hela vägen ner igen. Nu sitter jag här på mitt gamla Best Western och har två dagar ledigt framför mig. Igår tog jag Lasse och körde ner till Muir Woods vid Golden Gate-bron, där de sista Redwoodträden står. Vackert var det, och magnifikt, men vissa platser bör verkligen förbjuda ungar under 15. Speciellt dagisungar. Imorgon ska jag hika med Mattias och Allison i Mill Valley, det ska bli himla spännande! Så jag slänger in lite bilder och hoppas att ni orkar läsa igenom hela skiten lol. Godnatt me er!